I em har jag varit och tränat med Carola (27-åringen) jag lyckades iaf lura AK, hon undrade om Carola verkligen bara var 27 år he he...
Vi la ut spår och tränade lydnad under liggtiden och efter spåren.

Filip Nilsson har fått gå sina första spår och gissa om han sniffade...
Jag la två näringsspår på typ 15m vardera. Spännande värre tyckte Filip och han arbetade på som bara den, bråttom får man inte ha då varje steg utforskades med största omsorg fram och tillbaka från höger till vänster. Andra spåret hade han "fart" på direkt  och jag kan se en spårkarriär lysa för Fille! Nu menar jag att ett appellspår kan vara möjligt om han speedar på lite.

Esters spår började på gräs övergick till grus och slutade med asfalt. Hon jobbade på bra och intensivt. det blev lite svårt sista biten utanför en entré där det var nog så många spår att välja mellan, men det löste hon bra!

Åkes spår var mestadels på gräs men även lite grus och asfalt. Han slog en hel del över spåret och var inte såå interesserad av sina apporter, spåret drog mera. Stundtals var det riktigt behagligt drag i linan, jag hann tänka att jag kanske överdrev med handskar på men jag är mer än lycklig att jag tog på dem.

Det var hur kul som helst att spåra och nästa gång tänkte vi fara till skogen, jag har inte rekat men det finns nog ställen som tinat och torkat upp.

Lydnaden med Åke var dock ett annat kapitel. Han var så gasad så han kändes som tickande bomb. Jättekul om man bortser från att han trängde som en galning på FF, jag var tvungen att lägga ner honom och skratta fler än en gång. Så kul var det inte, men det var bara så himla knäppt. Jag visst verkligen inte hur jag skulle få ordning på eländet, men det löste sig genom att köra helt utan kommandon efter att han pumpat ur lite energi på andra moment.

AL frågade hur det kunde vara möjligt att jag var så långt ifrån startklar i en klass som jag haft inkörd i två år. Ja svaret är att jag bara tränat separata delar ur alla moment, grundtränat massor utan att sätta ihop det. Jag fick en tanke om att höja ribban ett snäpp och försöka vara mer målmedveten och träna för tävling mer än "bara" på skoj.
Filip fick inte träna nån lydnad alls. Han fick utställningsträna igår då Åke fick ligga i bilen så därmed är det ett kvitt lika =)

Igår såg vi Harstad och Posifilmen hemma hos AnnaLena efter att vi utställningstränat. Mia hade bakat cert/BIR-tårta som vi smaskade på tillsammans med ost och kex som Karin fixat. Vi fick oss några glada skratt under filmvisningen och det inte utan att jag undrar om Hollywood kanske skulle vara nåt för mig, eller kanske inte...
Det var så himla kul att se Posi-filmen och se hur fint Steve visade sig och se Mias glädjetårar. Det värmer!

Källaren håller sakta men säkert på att torka upp, Anticimex har en torkmojäng där och så vår vanliga avfuktare, Det kanske går att börja städa upp där till helgen. Roligare saker har jag sett fram emot kan jag villigt erkänna.

Efter träningen var jag till Ulle och käkade middag. Hon har fått det himla mysigt i sin nya lya, uteplatsen gör det hela ännu bättre!

Daniel och Johan kollar hockey på bioduken, själv blir jag mest yr av att se hockey på så stor bild. Inte för att jag tycker sport är nå vidare oavsett vad man ser det på.. För min del är det bara lapplådan kvar i kväll..

Well well!
S