I går hade jag bestämt att Åke skulle få en vilkodag, dels för att han skulle må gott av det och dels för att jag hade ont om tid mellan jobbet och Ulles födelsedagsmiddag. Jag hade tänkt åka om min kamrat Monika som också fyllde år igår, men jag hann helt enkelt inte. Dock ringde jag och gratulerade Monkan. Eftersom jag försöker hålla mig ifrån sötsaker nu var det kanske lika bra för Monika är rysligt bra på att baka.

Vi cyklade till MS Bränna och Johan glänste lite extra med sin sprillans nya hoj. Jag såg lite extra muppig ut då jag monterat på Filips cykelkorg, och det matchar inte cykeln ett endaste dugg, och kanske inte mig heller...
Han har inte fått provåka den ännu, men då han gör det kommer det kanske se mindre muppigt ut?!

Ulle (födelsedagsbarnet) bjöd på massor god förrätt bestående av kall tomatsoppa med färska gurkbitar och mozarellagratinerat bröd, till det vitt vin för min del. Det var jättegott!
Jag hade handlat en liten gullig vattenpipa med tillbehör till Ulle som inte riktigt förstått tjusningen med vattenpipa, men jag tänkte att hon skulle lära sig den. Att röka vattenpipa innebär INTE att man röker narkotika, jag hade istället för knark köpt frukttobak med citronsmak.
Solen värmde helt fantastiskt på Brännas terass och ölen har sällan smakat godare. Dessutom var det ett utomordenligt trevligt sällskat. Att Veronika luktade kokos gjorde saken bara ännu bättre.
Jag hade en jättetrevlig kväll och kände mig mer än nöjd när jag cyklade hem.

När jag precis somnat som bäst meddelade Åke att han behövde ut och att det var AKUT!
Han var riktigt vissen i kistan och var ut en och två ggr per timme hela natten. Jag tyckte så synd om honom och även lite om mig själv också.
Magen har stannat av sen vid femtiden ikväll och förhoppningsvis är det över tills imorgon. Jag har kokat ris till honom som han ska få imorgon om det inte blir någon försämring.
Det blir alltså inte alltid som man tänkt sig, för jag hade tänkt träna idag. Iofs verkade Åke inte ett dugg påverkad av sin magåkomma men det känns inte aktuellt att träna en sjuk hund.
Ingen av våra andra hundar har blivit risig så förhoppningsvis är det intet som smittar...Åke rbrukar inte sätta i sig äckel i naturen, men han kanske gjort ett undantag igår?!

Imorgon är det kalas för pappa som fyller 60, jag ska dit och hjälpa till och hoppas att han får en toppenkväll. Rapporterar kanske om det vid ett senare tillfälle.
Resten av helgen ska vi vara på utställning, det rapporterar jag säkert om...

Well Well!
S

Isprinsessan, Predikanten och Stenhuggaren har jag läst av Camilla Läckbergs romaner, tre av sex hitills utkomna.
Så här i efterhand blandar jag litegrann i hop böckerna det beror på att huvudpersonerna är desamma.
Jag gillar att läsa serier där man lär känna karaktärerna och kan följa dem genom livets olika skeden. Och precis så är det med Camillas böcker. Språket är enkelt och lättsamt utan att bli i talspråk (för det gillar jag INTE).

Historierna är lagoma och jag drivs hela tiden framåt i böckerna och vill veta mer även om de inte hör kategorin "bok som inte går att lägga ifrån sig".

Innan jag gick över på Läckberg läste jag Håkan Nessers serie om komissarien Van Veeteren, det här är ganska samma typ bortsett från att karaktärerna Patrik och Erika är betydligt muntrare personligheter även sina mörkaste dagar VS Van Veeterens ständigt melankoliska sinnestämning.


Isprinsessan får tre Sandror av fem möjliga

 
Predikanten får två Sandror av fem möjliga

 
Stenhuggaren får tre Sandror av fem möjliga

Enligt hörsägen ska "Tyskungen " vara rikigt bra, men jag har en bok emellan innan jag kommer dit

Well well
S

Just när jag börjat vänja mig vid att det faktiskt känns som att sommaren kommer blir det visset väder igen, hur surt som helst!

I helgen har det varit härligt väder och jag och AK har tränat för fullt.

I lördags var vi i spårskogen. Till Åke la jag ett kortare spår eller en längre apportstig kansek typ 70m med fem spårapporter. Han plockade fint och vände upp och kom med dem. Den sista pinnen ville ha inte markera, han valde bort den och ville fortsätta spåra fast jag såg att han hade den. När jag stannade och bad honom ta apporten så hämtade han den på en gång. Jag är alltså säker på att han valde bort den, varför är då den stora frågan...

AK la ett spår som var ungefär 400m på torr vitmossa och sand. Hon hade suttit en tio minuter en kvart i spåret så att det blev lite skillnader i liggtiden. Åkehunden spårade på bra med lite väl högt tempo till AK's lega, där sänkte han tempot och såg mer noga ut, han gick rakt fram i en vinkel och ringande in fint och tuffade vidare. Nästa tapp var svårare. Han jobbade jättefint i tappet men tog alldeles slut. Det kändes som att han planlöst irrrade omkring runt runt utan att ha näsan ordentligt påslagen. Men det är ju vad jag tror, hur det egentligen var vet bara Åke. Jag fick lägga honom för att vila och samla cellerna i hjärnan en stund och efter det spårade han fint igen.
Jag gå fler spår med vinklar mot väg, Åke har tendenser till att sluta spåra vid vägar och rusa över dem istället för att kolla om spåret kan gå längs efter eller vinkla tillbaka. Han har lite förutfattade meningar som jag tänkte att vi skulle ändra på.
Det märks på hundarna att de inte är vana vid värmen som solen levererar, även jag var värmepåverkad men jag hälsar solen varmt välkommen till oss igen!

Unnas spår var ganska likt Åkes, på henne såg man en tydlig ökad intensitet där spåret ändrade liggtid. Hon skötte sig utmärkt i spåret och även hon var riktigt trött efter det.

Väl hemma var jag tvungen att prova lite nya tips från Emma med apporten. Jag har fina apporteringar med träbockarna så jag använde metallapporterna, förhoppningsvis kommer det ge positivt resultat.
Jag tänker att jag ska prova Emma metod några veckor och utvärdera efter det. Sämre kan det iallafall inte bli.

Filip gillade Emmas apporteringsmetod även om han tyckte att regel no#1 att avlämna i handen var överskattad. Det är full fart på Fille tills han helt plötsligt mitt i allt kan komma på att han absolut inte vill vara med längre. Från 0-100 typ, eftersom det är Filip så är det bara charmigt, det hade jag inte tyckt om det var Åke.

Lördagen ägnades åt lydnad och uppletande med AK.
Jag övade på FF, svårt som tusan när ingen tittar på och talar om vad som händer. Det känns riktigt bra förutom på raksträckorna.
Jag har gjort som på kursen i fredags och hoppas att det kommer ge goda resultat. Det går inte riktigt att utvärdera på en träning, men kanske att jag kan se en förändring efter tio träningar?!

"Gå runt rutan" tränade jag bara på transporterna och att vara noga i svängarna. Det funkar mkt bättre där än då jag går utan konerna, frågan är vad jag gör annorlunda eller om det är för att förväntan är annorlunda...

Rutan fungerade hur bra som helst, jag har varit noga och det gav resultat. Jag har börjat växla till att lägga honom där igen, men jag får aldrig glömma stadgan i stå.

Vi vallade en korridor och jag skickade Åke på tre föremål som låg i linje. Vinden låg rakt i näsan och han jobbade jättefint de första två föremålen. Det sista hade han lite klurigare med, han jobbade intensivt men ville springa utanför vallningen.
Riktigt bra var att han noterade var Unna kissat i rutan, men markerade inte över.
Vi avslutade med ett föremål längst ut och han skötte sig utmärkt. När han var på väg ut kallade jag in honom då jag såg en gigantisk jämte längs med rutan, jag var inte säker på att den var kopplad och blev lite nojjig. Jag är paniskt rädd att någon hund ska vara otäck med Åke. Kanske det taggade honom att bli inkallad fast han hade förmålet i näsan, för när jag försäkrat mig om att jämten var fast och skickade igen gick det rikigt undan ut.

Filip har påbörjat sitt stanna kvar, ställande och läggande under gång, dansa, rulla runt och har blivit riktigt duktig vid halterna. Jag måste speeda upp lite då det inte är så länge kvar till tävling för honom. OMG!

Snart ska jag och gratulera min brorson Elliot som fyller två år idag!
Får se om det blir någon hundträning efter det, jag är trött och frusen och allmänt lat!

Grattis till Evve som har gjort premiär på officiella tävlingar med Estersfrestelse!

Well well!
S

Så då har jag fått lipa lite ikväll då.. Surfade runt och tittade på snutten nedan, jag tyckte introt var så fint att jag lockades att se hela filmen, och om introt var fint så var slutet ännu bättre och Sandra fick fälla en liten tår. Jag kan inte ens skylla på något, jag är ju sån att jag ofta blir rörd och får bli lite våt i ögonen då och nu.
Här är den och jaa se själv...

Godkväll..
S

Idag har jag varit på kurs för Emma Willblad all day long!

Emma Csar

Jag är hur nöjd som helst med kursen och om tillfälle bjuds så går jag gärna fler kurser för henne.
Som instruktör upplevde jag Emma väldigt engagerad, entusiastisk och tydlig.  Jag fick flera konkreta tips och råd som jag har tagit till mig. Inte att förglömma allt man tar in av att se andra ekipage!

Carola övar på stegförflyttningar och ser ganska kul ut just på den här bilden!

Det här var precis vad jag behövde, en riktig kick och massor av träningslust och nytänkande. I ff är det så små, små saker som gör skillnaden mellan succé och fiasko. Jag tror jag är en aning euforisk, spontan som jag är har jag idag berättat för Emma att jag är kär i henne :O. Och det är jag, dessvärre var hon mer kär i Filip Nilsson än i mig!  
Känslan av att få ny inspiration är najs som tusan, jag ska vila i den en stund nu...
Massor av tack till Emma och mina varmaste rekommendationer!



Nu ska här tränas, ja inte just ikväll för nu ska här sovas. Jag har sovit två timmar inatt mer om det kan ni kanske ni kan läsa om imorgon!
Emma K som var med på kursen har varit flitig och lagt in bilder från idag och de kan du se här!

När jag rotade runt här så märkte jag att mitt grattisinlägg inte var publicerat, antingen har jag klantat till det eller så har blogg.se gjort det, för min del känns det bättre att skylla på blogg.se, dessvärre mindre troligt ;)


Mina bästa gratulationer  vill jag sända till mina träningskamrater AK & Unna som fått uppflytt till lägre klass spår!

Well well!
S
http://web.telia.com/~u92114125/

Här är händer det grejer hela tiden, jag har haft så sjukt mkt att stå i. Fast egentligen är det mest att jag stressar upp för att det är inbokade aktiviteter varje dag. Egentligen inte stressigt, men en del att stå i.
Jag gillar annars att ta dagen som den kommer och varje gång det blir för mkt uppbokat så blir jag störd över det, även fast det mest är roliga grejer.. Sandras syndrom?

Vi var i stugan hela helgen, jag och Ulle. Vi har mest bara myst, ätit, läst och surrat.
Johan var ut och åt middag med oss på fredag för att sen åka till stan för att se hockey och återvända på lördag mitt på dan.
Vi lagade mat i murrikkan (hur det nu stavas) det blev renskav med rotgrönskaer i en hot sås och det var hur gott som helst...
Vädret var väldans varierande, sol, regn, hagel, snö men inte just någon blåst. Med andra ord perfekt väder för att slappa och göra ingenting!

I källaren jobbar jag lite nu och då... Vårt "pingisrum" som jag föredrar att kalla "SPA'T" är nu nästan torrt, tvättstugan är torr så då är det bara resten kvar. I SPA'T drömmer jag om att det ska bli just precis det ett SPA!
Fast först måste jag vinna på en lott eller nå, jag har faktiskt börjat köpa lotter lite nu och då, chansen att vinna ökar iaf litegrann...

Filip har fått gå två spår i veckan och han är riktigt duktig. Jag behöver träna in markeringarna av apporter vid sidan om, men bråttom är det sista vi har.
Jag skulle vara lika duktig att lägga spårupptag åt Åke som jag är på att lägga spår åt Filip, det hade precis inte skadat.

Siv är i grosessen och väntas föda när som helst, med andra ord kan det bli valpning istället för kurs i morgon om jag har otur. Jag skulle önska att hon håller sig till fredagkväll, det skulle passa mig utmärkt!
Det känns som att det är länge sedan vi hade valpar, men det är faktiskt inte sååå länge sen. Och tänka sig att det är lika spännande varje gång!

Imorgon ska jag gå kurs hela dagen med Åke och det ska bli jätteroligt. Jag hoppas på goda tips och konkreta råd framförallt gällande vårt kassa fria följ. Och förhoppningsvis är det som det brukar att man lär sig lika mkt av att se på de andra ekipagen som av att gå med egen hund.

Jag är (som vanligt) mitt i ett viktminskningsprojekt och nu är jag så attans hundgrig så det liknar ingenting, Det ska jag fira med ett kinaäpple. Varje dag utspelas det då och då en kamp mellan Sandra och Sandra.
Den ena Sandra vill slarväta och hoppa över måltider, äta brakfikor på kvällen istället för lunch och middag, medan den andra Sandra vill äta regelbunda måltider med mellanmål. inte nnog med det så vill hon dessutom äta små portioner också...
Den andra Sandra har hitills vunnit striderna och det känns jättebra, Jag hoppas att jag kan vara motiverad och få till rutiner och vanor som gör att jag inte hela tiden måste hålla på och kämpa. Det skulle vara så skönt om det liksom kom av sig självt. Jag har kämpat med min fetma i många år nu, nästa så många att jag inte minns hur det är att vara normalviktig. Det skulle vara så grymt härligt om jag kunde nå mina delmål för att så småningom komma i mål. Det är väldigt osett, men precis som alla andra gånger tror jag att det kommer gå precis just den här gången.
Önska mig lycka till!

Så här ser mina närmsta dagar ut;
Fredag- kurs för Emma Willblad
Lördag- Spåra  med AK, se melodifestival med Ulle
Söndag- Piteåtävlingar
Måndag- Elliot 2 år
Tisdag - INGENTING inbokat =)(det brukar betyda hundträning)
Onsdag- Ulle och Monika fyller år! Ulle ska firas på MS
Torsdag- INGENTING inbokat =)  (det brukar betyda hundträning)
Fredag- Pappa öppet hus (60 år), jag ska vara hjälpreda från 14.00.
Lördag- Utställning i Piteå
Söndag- Utställning i Piteå

Well well, jag kanske rapporterar om kursen redan imorgon!
S

..på Åke!

Det är det minsta man kan säga om de två sista gångerna jag tränat.
Han har varit precis galet gasad. Det är kul på ett sätt men ganska ostyrigt på ett annat.

Budföring - kunde ha bättre ingångar, men det är inget jag tänker lägga tid på just nu

Fria följet- Sättandena är mkt bättre,  jag får komma ihåg att inte väga över vikten på vänster ben för då ändrar han  sin pos, han ställer ut ändan ibland jättesvårt för mig att se om ingen tittar på, piper ibland vid stillastående förflyttningar.. Men på det hela taget känns det mkt bättre.

Stora rutan -Fina transporter, vrider sig innan avhämtning på ställandet om jag inte tänker till, flyttar tassarna vid sitt, kan nosa vid ligg.

Trippeln - Sista träningarna har det varit klockrent, kul att något kan vara det...

Rutan- Fint till konan, kan vara lite osäker på sin pos i rutan och söker sig då til koner, nu går han in "rätt" väg och känns trygg i det.. Har inte satt ihop det med inkallningen ännu.

Inkallning- Tjaa, idag så ändrade han pos när jag transporterade mig, het som tusan  men lyhörd och duktig på ställandet och läggandet.

Fjärr- Duktig som tusan sista träningarna, han använder det rörelsemönster jag vill, jag har övertränat avstånden och det har funkat bra. Kan lägga sig på skinkan ibland istället för rakt.

Platsliggning- Har legat som på nålar idag och varit ganska orolig, flyttat från skinka till skinka och det tog länge innan han var avslappnad. Vrider sig som en ostkrok när jag ställer upp tre meter bakom.

Sittande- Det borde jag verkligen träna men så var inte fallet, har gjort ett sittande i år vad jag kommer ihåg, satt fint men flyttade tassarna lite vid avhämtning.

Framförgående - Går ut fint med bra tempo, håller riktningen fint, dock lite sned vid halten.

Krypet - Känns mkt lugnare och har mer ordning på mig. Vi har tränat mest bakåt och vänstersvängar. Behöver att någon tittar och talar om hur det ser ut.

Så ser det ut på fronten just nu, jag tänker skriva ut det här och ta med mig på kursen jag ska gå så jag kommer ihåg vad jag vill ha hjälp med. När jag väl står där har jag inte alltid koll på  vad jag vill satsa mina pengar på...

Fille har tränat apportering idag, han utvecklas och är riktigt duktig. Nu tar han spontant apporten och kan hålla den i nån (läs typ två) sek, han hämtar fint och inbland hinner jag tom ta emot den =)
Jag har även tränat på sitt stanna kvar, och sättande vid halter.
Det går nog så segt tycker jag, men det är inte Filips fel utan snarare mitt. Det är inte många hundar som gör framsteg och lär sig nya moment utan att tränas, och Filip behöver tätare och mer träning för att få en sportslig...

AnnaKarin ska tävla på söndag och jag håller alla tummar och tår, men jag tror det går utmärkt ändå. Det ser fint ut på träning så jag kan inte se annat än att det borde bli uppflytt på söndag!
Jag fick massor god limpa av henne som jag mumsat på idag, dessutom hade hon både kaffe och kakor med sig idag, så nu är hon ännu mer med på min tio i topp lista. Unna är en riktigt trevlig hund, pudlar har ett så vackert steg vilket gör att det är extra roligt att se på henne när de tränar.

Carola och Esters tävlingsdebut väntar jag på med spänning, Ester ser mer än färdig ut för lydnaden och har utvecklats så mkt både i krop och huvud det senaste halvåret. Carola är på gång att komma i gång med jaktträningen, jag har tänkt hänga med och glo nån gång bara för att jag tycker det är så kul!

Det är kul att vi har så olika hundar i vår lilla träningsgrupp, kallas det grupp när man är tre? Ingen hund eller förare är den andre lik, men jag upplever att vi tänker ganska lika kring hundträning och det underlättar en hel del och gör det hela än mer roligt!

Helgen ska tillbringas i stugan. Jag och Ulle ska vara där hela helgen men eventuellt en utflykt på lördagen. Den gör vi om vi känner risk för insjuknande i lappsjuka. Om vi känner oss symptomfria struntar vi i lappsjukan. Johan har tänkt vara med oss på em för att sen åka till stan för att se hockey och sova i stan. Han kommer ut till oss på lördagen vad jag har förstått.
Mysigt ska det iallafall bli. Jag hoppas på bättre väder än vad som varit de senaste dagarna. Det har varit sol, storm, snö, hagel, regn och allmänt trist väder hela veckan.

Well well och trevlig helg!
S

I går var en väldigt tråkig dag. AnnaLenas fina Tuva fick åka på sin sista resa.
Den dagen vi alltid bävar för som hundägare kommer alltid, om inte förr så senare. För Tuva  kom den förr.

I em har jag varit och tränat med Carola (27-åringen) jag lyckades iaf lura AK, hon undrade om Carola verkligen bara var 27 år he he...
Vi la ut spår och tränade lydnad under liggtiden och efter spåren.

Filip Nilsson har fått gå sina första spår och gissa om han sniffade...
Jag la två näringsspår på typ 15m vardera. Spännande värre tyckte Filip och han arbetade på som bara den, bråttom får man inte ha då varje steg utforskades med största omsorg fram och tillbaka från höger till vänster. Andra spåret hade han "fart" på direkt  och jag kan se en spårkarriär lysa för Fille! Nu menar jag att ett appellspår kan vara möjligt om han speedar på lite.

Esters spår började på gräs övergick till grus och slutade med asfalt. Hon jobbade på bra och intensivt. det blev lite svårt sista biten utanför en entré där det var nog så många spår att välja mellan, men det löste hon bra!

Åkes spår var mestadels på gräs men även lite grus och asfalt. Han slog en hel del över spåret och var inte såå interesserad av sina apporter, spåret drog mera. Stundtals var det riktigt behagligt drag i linan, jag hann tänka att jag kanske överdrev med handskar på men jag är mer än lycklig att jag tog på dem.

Det var hur kul som helst att spåra och nästa gång tänkte vi fara till skogen, jag har inte rekat men det finns nog ställen som tinat och torkat upp.

Lydnaden med Åke var dock ett annat kapitel. Han var så gasad så han kändes som tickande bomb. Jättekul om man bortser från att han trängde som en galning på FF, jag var tvungen att lägga ner honom och skratta fler än en gång. Så kul var det inte, men det var bara så himla knäppt. Jag visst verkligen inte hur jag skulle få ordning på eländet, men det löste sig genom att köra helt utan kommandon efter att han pumpat ur lite energi på andra moment.

AL frågade hur det kunde vara möjligt att jag var så långt ifrån startklar i en klass som jag haft inkörd i två år. Ja svaret är att jag bara tränat separata delar ur alla moment, grundtränat massor utan att sätta ihop det. Jag fick en tanke om att höja ribban ett snäpp och försöka vara mer målmedveten och träna för tävling mer än "bara" på skoj.
Filip fick inte träna nån lydnad alls. Han fick utställningsträna igår då Åke fick ligga i bilen så därmed är det ett kvitt lika =)

Igår såg vi Harstad och Posifilmen hemma hos AnnaLena efter att vi utställningstränat. Mia hade bakat cert/BIR-tårta som vi smaskade på tillsammans med ost och kex som Karin fixat. Vi fick oss några glada skratt under filmvisningen och det inte utan att jag undrar om Hollywood kanske skulle vara nåt för mig, eller kanske inte...
Det var så himla kul att se Posi-filmen och se hur fint Steve visade sig och se Mias glädjetårar. Det värmer!

Källaren håller sakta men säkert på att torka upp, Anticimex har en torkmojäng där och så vår vanliga avfuktare, Det kanske går att börja städa upp där till helgen. Roligare saker har jag sett fram emot kan jag villigt erkänna.

Efter träningen var jag till Ulle och käkade middag. Hon har fått det himla mysigt i sin nya lya, uteplatsen gör det hela ännu bättre!

Daniel och Johan kollar hockey på bioduken, själv blir jag mest yr av att se hockey på så stor bild. Inte för att jag tycker sport är nå vidare oavsett vad man ser det på.. För min del är det bara lapplådan kvar i kväll..

Well well!
S

"Vatten!  -Sta'n är full av vatten, vatten och härom natten.." Som Robert Broberg sjöng. Det stämmer för hela Boden, det är översvämmat både här och där inkluderat våran källare.
Här finns det bilder där Boden står i vatten http://www.nsd.se/nyheter/artikel.aspx?ArticleId=3734355

Här står min eller det heter kanske vår tvättmaskin fint uppe på hinkar. Tvättstugan har klarat sig ganska bra och haft en ganska låg vattennivå jämfört med resten av källaren. I pingisrummet kunde jag inte gå för att stövelskaften inte räckte till. Det är grymt trist att det blev så här.
Avloppsbrunnarna ute på gatan har haft för hög nivå så vattnet har istället tryckts upp genom våra avlopp, så det är inte precis dricksvatten vi plaskat i.
Well det tog iaf inte länge från att jag ringde tills brandkåren kom med en pump som pumpade ur avloppet utanför mitt hus så nu är det bättre iaf.

Ikväll har vi gått en promenad med hundarna och nu väntar vi på att grillen ska brinna ur till perfekt grillglöd.
Grattis till min kära vän Carola som idag fyller 27år!


well well, det här inlägget har jag skrivt en gång tidigare, men då lite mer entusiastiskt. Hälften blev av någon anledning inte publicerat och nu var det inte lika kul längre...
S

Näe det blir inte alltid som man tänkt sig...


Idag träffades jag och AK på körplan för att träna lydnad och umgås.
Träningen gick utmärkt även om jag märkte att det var lite jobbigt för Åke med den plötsliga värmen som kommit.
Trippeln gick kalasbra, jag skickade först en vänster och sen en höger och bestämde mig för att inte köra dödens som jag ofta annars gör. fint stopp vid konen, inga tveksamheter vid urvalet av väg och full fart in, Jaa det var riktigt tjusigt just idag.
Annars har jag petat i friaföljets sidoförfyttningar och vändningar på stället och halter. Det var så varmt så att jag kunde ha bara linne hur skönt som helst!
Jag tränade lite med metallen, några ingångar och några gripanden, det tar sig och är massor bättre. Oftast håller han ordentligt men ibland hänger den bara och guppar på hörntänderna. Jag eller ska jag säga vi kämpar vidare.
Platsliggningen var det inget att säga om, han låg fint och återgången var ok, inte riktigt bra men ok.


Filip Nilsson har riktigt varit på topp idag. Vi har kampat och lekt ganska långa stunder och han har gått ganska långa transporter i fria följet. Apporteringen är också massor närmare målet. Från början när vi kom så hade han svårt att fokusera då det var ganska mycket störning. Skyddsgänget tränade en bit bort och Fille tyckte det verkade väldans intressant. Efter en stund så hade nyhetens nyfikenhet lagt sig och fungerade utmärkt. Han är hur roligt som helst lillFille.

Inte som man tänkt sig var rubriken och det kan man lugnt säga. Jag har tyckt så synd om Carola och Daniel och deras stackars källare. Ahh men gissa vad som är i min??
Det trycker upp vatten genom golvet och det var mindre kul.
I år har vi haft den största snöhögen längs med hela husväggen, så stor som i år har den aldirg ens varit i närheten av. Dels snö från vår infart plus det kommunens traktor lägger av hos oss.

När jag kom hem var det inte annat än att hugga i spaden och skotta. Jävulskt vad tungt det var. Som tur är så hjälpte våra übergulliga hyresgäster Olga och Daniel oss. Johan var på fest igår och tyckte det var nog jobbigt att bara leva, så lite extra synd var det om honom. Nu är kanske en fjärdedel av snöhögen kvar, men vi orkade inte skotta mer. Vi får ta tag i det imorgon.


Nu har vi varit i källaren och öst och sopat vatten och jag har suckat en hel del...
Well well!
S